Trädgårdsstatistik

1. Statistikuppgifternas relevans

1.1. Sammanfattning över statistikens datainnehåll och användningsändamål

Trädgårdsstatistiken beskriver strukturen hos de trädgårdsföretag som bedriver kommersiell produktion, trädgårdsproduktionen på friland och i växthus samt svampodlingen. Statistiken innehåller data om trädgårdsföretagens antal, odlingsarealer, växthus och deras användning samt uppgifter om skörd enligt växtslag. Uppgifterna i statistiken är offentliga och tillgängliga för alla som är intresserade av trädgårdsbranschen. Mest används uppgifterna inom förvaltningen, rådgivningen och trädgårdssektorns branschorganisationer. Uppgifterna används bl.a. som grund för beslutsfattandet, vid uppföljningen av åtgärder som berör trädgårdssektorn, inom rådgivningen, för olika undersökningar och projekt, vid undervisningen och för information om trädgårdssektorn.

1.2. Begrepp

Med trädgårdsföretag avses ett jordbruks- eller trädgårdsföretag eller annan produktionsenhet som odlar trädgårdsväxter kommersiellt. Som kommersiell produktion räknas också produktion som används för vidareförädling på den egna gården. Den minsta registrerade frilandsarealen är 10-30 ar beroende på växtslag och den minsta växthusarealen 10 kvadratmeter.

Som trädgårdsproduktion räknas odling av grönsaker, frukt, bär, prydnadsväxter och plantor på friland och i växthus samt odling av svamp.

Som frilandsodling räknas odling i bänkgårdar, under täckmaterial som bretts ut på markytan och i tunnlar där man inte ryms för att utföra odlingsåtgärder. Som växthus räknas ouppvärmda växthus och s.k. kaster där man ryms att utföra odlingsåtgärder.

Med skörd avses handelsduglig skörd. Också den skörd som sålts på självplock ingår i skördemängden. Lagringsförlust har inte avdragits från den upplagrade skörden.

Som grönsaker räknas följande växtslag som används som livsmedel

- blad- och skottgrönsaker (t.ex. huvudsallat, spenat)

- rot- och knölväxter (t.ex. morot, kålrot) exkl. potatis

- lökväxter (t.ex. matlök, purjo)

- baljväxter (t.ex. trädgårdsärt, buskböna)

- grönsaksfrukt (t.ex. tomat, frilandsgurka, växthusgurka)

I totalproduktionen ingår produktionen för färskhandeln plus kontraktsproduktion för industrin.

Under åren 1984-1992 har okända arter i regel inkluderats i talen "övriga totalt". Från och med år 1993 är okända arter endast med i uppgifterna "totalt".

Växthusyta och odlingsareal

I fråga om huvudsallat, isbergssallat, kinakål, dill, persilja och under punkten "övriga sammanlagt" är odlingsarealen de olika planteringsomgångarnas sammanlagda areal. Beträffande andra växter är odlingsarealen den samma som den växthusareal som använts för odling av växtslaget, även om växtbeståndet förnyats mitt i växtperioden.

Som ampelväxter betraktas alla hängformer av växtslaget i fråga och kombinationer av flera arter som sålts i en kruka på minst 15 cm i diameter.

1.3. Klassificering

Uppgifterna presenteras på landsnivå och per arbetskrafts- och näringscentral. Uppgifterna kan också fås med en annan områdesindelning (enligt kommun och län). Områdesindelningen sker enligt den kommun där trädgårdsföretagets driftscentrum är beläget. Områdesindelningen motsvarar situationen den 1 januari .

1.4. Uppgiftskällor

Uppgifterna baserar sig på de data som statistikgruppen vid Tike årligen samlar in med tanke på trädgårdsföretagsregistret, och som fås från de företagare som bedriver kommersiell trädgårdsproduktion. Motsvarande undersökningar har gjorts sedan år 1984.

1.5. Lagar, förordningar och rekommendationer

Tikes statistikproduktion grundar sig på lagen om jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (1200/1992), lagen om landsbygdsnäringsstatistik (1197/1996), lagen om landsbygdsnäringsregistret (1515/1994) samt statistiklagen (280/2004).

2. Metodbeskrivning av den statistiska forskningen

2.1. Statistikpopulation

Populationen för trädgårdsföretagsregistret består av alla företag som producerar trädgårdsprodukter för försäljning. Antalet företag kompletteras årligen. Nya företag söks i de administrativa registren, såsom det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS) som hör till landsbygdsnäringsregistret, Livsmedelssäkerhetsverket Eviras register för växtskydd, plantmaterial, ekologisk produktion och för kontroll av kvaliteten på frukt och grönsaker.

2.2. Forskningsdesign och datainsamling

Förfrågningen till trädgårdsföretag görs i form av en totalundersökning. Till företagen sänds en förfrågan per post. De formulär som skickas till företagen förhandsifylls i tillämpliga delar med arealuppgifter ur IACS-systemet. När ca 50 procent av formulären har returnerats sänds en ny förfrågan till de företag som inte svarat. De företag som inte ens efter påminnelsen svarar rings upp och får lämna sina uppgifter per telefon.

3. De publicerade uppgifternas felfrihet och exakthet

Trädgårdsföretagsregistrets täckning och arealuppgifternas tillförlitlighet har förbättrats efter år 1995, då också trädgårdsföretag började få jordbruksstöd. Svarsprocenten är nästan hundra. För att säkerställa kvaliteten kontrolleras uppgifter i alla arbetsskeden. Med undantag av skördemängder kontrolleras de uppgifter som saknas hos odlarna, kommunens landsbygdsnäringsmyndigheter eller arbetskrafts- och näringscentralerna. Från och med år 1999 har skördeuppgifter som fattats ersatts med skördeuppgifter från en odling inom samma område som liknar odlingen i fråga så mycket som möjligt. År 1994-1998 ersattes dessa uppgifter med landsbygdscentralernas genomsnittliga skördar. Efter kontrollerna och kompletteringarna kan de slutliga uppgifterna anses vara synnerligen tillförlitliga.

4. De publicerade uppgifternas tidsenlighet och rättidighet

Tidpunkten för förfrågningen för trädgårdsföretagsregistret är den 31 oktober, men resultaten gäller hela kalenderåret. Statistiken färdigställs i slutet av mars följande år. Statistiken publiceras i publikationen Trädgårdsföretagsregistret som utkommer ungefär 10 veckor efter att statistikuppgifterna färdigställts.

5. Uppgifternas tillgänglighet och transparens

Uppgifterna i trädgårdsstatistiken publiceras i publikationen Trädgårdsföretagsregistret och i webbtjänsten Matilda www.matilda.fi. Dessutom publiceras uppgifter i den Lantbruksstatistiska årsboken. Uppgifter finns att tillgå från och med år 1984. År 1999 upprättades en databas, ur vilken det går att på begäran få ut rapporter enligt kundernas önskemål. I databasen ingår uppgifter ur trädgårdsföretagsregistret från och med år 1995. Tidigare nummer av publikationen Trädgårdsföretagsregister kan fås via webbtjänsten Matilda.

6. De statistiska uppgifternas jämförbarhet

Statistikens datainnehåll har i huvuddrag varit det samma allt sedan trädgårdsföretagsregistret grundades år 1984. Om förändringar i innehållet har inverkat på jämförbarheten mellan olika tidsserier finns det ett omnämnande om detta vid respektive tabell. Under årens lopp har också områdesindelningen förändrats, vilket kan försvåra jämförelser mellan områden.

7. Tydlighet och enhetlighet

IACS innehåller information om arealer för trädgårdsväxter på de företag som söker och erhåller stöd. Informationen används i tillämpliga delar som ifyllningsinformation på trädgårdsföretagets statistikblankett. Det går också att på basis av materialet skriva ut statistiska rapporter om enskilda trädgårdsföretag, och de används som förhandsuppgifter innan trädgårdsföretagsregistrets statistikuppgifter har blivit färdiga. På grund av skillnaderna i klassificeringen av trädgårdsföretagsregistrets och stödmaterialets populationer är uppgifterna inte alltid till alla delar jämförbara sinsemellan. En del av trädgårdsföretagen är samtidigt lantbrukslägenheter och finns också i Tikes lantbruksregister.

Uppdaterat